Jag var på födelsekalas i lördags kväll på Tivoli i Helsingborg. Mina vänner i Joddla med Siv firade sina 20 år tillsammans med ett kalas på deras, som de säger, hemmaplan.
Man kan säga mycket om fenomenet Joddla med Siv, de har verkligen lyckats med att väcka känslor och reaktioner hos många människor. De har, väldigt orättvist kan jag tycka, blivit ignorerade av media många gånger trots att de drar mer folk i parkerna och på festivaler än många andra band.
Mitt första minne av Joddla med Siv var på Stortorget i Hässleholm någon gång på tidigt nittiotal. En av deras första spelningar om jag minns rätt. Där var inte så mycket folk.
Något år senare spelade de på samma Stortorg inför tre tusen galna fans och så har det sedan varit hela vägen. Imponerande!
Det har blivit några möten under årens lopp när jag spelade med mitt egna band, Loserville. Ett av mötena slutade på akuten för mig men det kan jag kanske inte skylla Joddla med Siv för? Eller, jo kanske...
I höstas gjorde vi två utsålda föreställningar i Hässleholms Kulturhus. Det var ett tjugotal musiker och annat löst folk, däribland jag, som tillsammans tolkade Bruce Springsteen. Martin Jernse, sångare i Joddla med Siv, var en av många solister. Det var väl egentligen första gången som jag under de här tjugo åren fick en personlig relation till någon i bandet. Martin är inte bara en glad och rolig rackare, han är också den ende som jag hört tolka Springsteen som fått mig att känna den entusiasm som Bruce själv hade på sjuttiotalet. Martin gjorde Badlands från Darkness on the edge of town och han gjorde den så in i helvete!
Småtrevligt skulle man kunna säga.
I sommar gör vi några festivalspelningar med just denna Springsteenshow.
Jag hoppas vi ses längst fram...
Steven Ragebla//Stefan Blad
Haha sköna bilder från en underbar spelning. Finns några bilder på Hav Utan Hamnar också.
SvaraRaderaVälkomna!