Tre timmar och trettionio minuter...

 Jag och James Gandolfini

Har lärt mig många viktiga saker i Milano i natt. Till exempel att man inte bör bjuda en pojke från Finja på gratis champagne i en bar som är öppen hela kvällen. Jag har också lärt mig att det är fullt möjligt att vara sextiotre år och göra en maratonkonsert på tre timmar och trettionio minuter. Fantastiskt!

Detta var min 113:e konsert med Bruce Springsteen. Jag och min syster var backstage hela kvällen och njöt av den utsikt som Silvio Berlusconi normalt sett har när Zlatan och Milan spelar här.

Baren var öppen och maten var fantastisk. Sopranos-stjärnan James Gandolfini var hur trevlig som helst och kommer nog förr eller senare att bada tunna i Finja.

Enligt ryktena så spelades konserten in för att senare ges ut som konsertvideo.

Skål från Milano...

 Bruce på San Siro

 The Schicken Man :)

Min syster som är glad för att baren var öppen :)

Natt i Milano...

Den svenska nationaldagen har firats i Milano av mig och min syster. Vi skålade med vitt vin och åt de dyraste körsbären någonsin. Kvällen har tillbringats med Johan Lindqvist, från Göteborgs Posten, på en bar någonstans som jag aldrig lär hitta tillbaka till. Tack Johan...
Vårt hotell ligger ett stenkast från Centralstationen. Mannen på bilden hade hittat sin plats för natten på en trottoar strax utanför stationen. Trots att det gör ont i hjärtat så är det svårt att låt bli att ta en bild.
I morgon ser vi Bruce Springsteen på San Siro. Första gången för mig på den här turnén och dessutom första gången i Italien. Konsert 113...

Milano...

Packar väskan och ser fram emot att få lite värme. Reykjavik förra veckan var eländigt kallt men visade sig vara högsommar jämfört med en fruktansvärt kall helg på Siestafestivalen i Hässleholm.
På torsdag blir det turnépremiär för mig på San Siro. Ett varmt San Siro, hoppas jag...

Winnerbäck...

Lars Winnerbäck passade på att ha sin turnépremiär under Siestas sista kväll.
Jag är i Finja. Trött, frusen, ont i halsen och smått febrig...
Hur det gick med kaffet? Jo, det dök faktiskt upp en kanna till sist. Jag fick höra att det hade med min blogg att göra. Vet inte om detta stämmer eller ej.
Hur som helst så fick jag kaffe och kaka långt innan det dök upp i presscentret. Detta skedde i diket till stora scen och det var mor och dotter från förra inlägget som fixade, just på grund av denna blogg. Roligt :)
Tack Mai-Britt och Sara...

Mor och dotter...

Mai-Britt och Sara, mor och dotter, är två fina människor som tar hand om alla oss fotografer när vi ska ta oss ner i fotodiket vid stora scenen på Siesta.
I kyla, blåst och regn så har de hela tiden ett leende på sina läppar. Det uppskattas...
Hade de haft hand om presscentret så är jag helt övertygad om att det funnits kaffe :)

Nora, I'm In Love...

Sista dagen på Siesta har precis tagit fart.
På den lilla scenen, Casa, har jag precis sett och lyssnat på festivalens hittills bästa band. De heter Nora, I'm In Love och är från Hässleholmstrakten.
De blandar folkmusik med pop på ett begåvat sätt. Jag hör bland annat kopplingar till Counting Crows och The Low Anthem.
Så glad jag blev så här tidigt :)

För de som undrar så finns här fortfarande inget kaffe i presscentret...

Joddla med Jörgen...

Foto: Tomas LePrince

Duktige Kvp/Expressen fotografen Tomas LePrince fångade mig och Martin Jernse (Joddla med Siv) in action i går.

Tack Tomas.

Hoppas att där finns kaffe i presscentret på Siesta i dag :)

Siesta #2 (Joddla med Siv)

Om möjligt så blev fredagens festivaldag och kväll ännu kallare än i torsdags. Vi skriver den 1 juni och det var 6 grader varmt när bilen i natt rullade in i Finja.
Förutom kyla så fick vi även några rejäla regnskurar till på köpet.

Jag passade på att följa Joddla med Siv lite extra noga i går. Hässleholmsbandet som är inne på sitt tjugoförsta år och fortfarande lockar storpubliken. Imponerande!

Konstaterar för övrigt att det fortfarande inte finns något kaffe i presscentret.

Teater så in i norden...

Jobbet som jag gjorde i Reykjavik i början av veckan var i dag publicerat i Sydsvenskan. Så snyggt redigerat. Man blir glad...
Har inte hunnit läsa Carolines text ännu men den är säkert fantastisk, precis som vanligt.
Tack för möjligheten...

Siesta #1

 Howlin' Pelle i The Hives

En av de kallaste dagarna i maj någonsin, så vitt jag kan minnas, inleder årets Siesta-festival på gamla T4-området i Hässleholm. Klart färre besökare än de senaste åren. Fortfarande inget kaffe i presscentret.
Annars är allt bra.

Awolnation