måndag 22 mars 2010

Gunnarson med ett S i Skånskan S


Min gamla arbetsplats Skånska Dagbladet finns där mycket att säga om. Väldigt många positiva saker, framförallt när det gäller kamratskapen på redaktionen. Där finns en del annat också men det tänker jag inte gå in på just här och nu.
En väldigt positiv sak som hänt koncernen, där även Norra Skåne och Laholms Tidning ingår, är den nya söndagsbilagan (kommer ut om lördagarna i Norra Skåne och Laholm).
Ett märkligt avtal med konkurrenten Sydsvenskan har inneburit att Skånska Dagbladet i princip, med få undantag, på söndagar givit ut Sydsvenskans tidning ända fram tills i januari i år.
Jag gör en hel del jobb för denna nya bilaga och det har än så länge inneburit flera intressanta möten med kreativa och inspirerande människor.
Hade tänkt att börja skriva lite om detta här på bloggen.

Förra veckan blev en Wallandervecka för mig skulle det visa sig.
Jag har aldrig läst någon av Mankells böcker. Aldrig heller sett någon av filmerna om den populäre polisen från Ystad.
Det hela började på Kallbadhuset i Malmö förra måndagen. Jag och Caroline Alesmark, som egentligen är värd ett blogginlägg i sig, begav oss dit för att träffa skådespelaren Fredrik Gunnarson som på fredag har premiär med Anton Tjechovs Måsen på Malmö Stadsteater.
Fredrik har varit med och spelat Svartman i Wallanderfilmerna sedan 2005. 23 filmer har det blivit. Fredrik är förutom en väldigt begåvad och inspirerande person också ett stort AIK fan, vilket man möjligen kan ha överseende med.

I onsdags åkte jag med mina vänner, Niclas Brandt och Lotta Alfredsson, till Ystad för att spela rock'n'roll för skånska krögare på Bryggeriet under två kvällar.
Niclas gillar Wallander och tyckte att vi skulle promenera omkring lite i staden och kika på filmkulisser. Nu visade det sig att vi var ganska trötta efter onsdagens succé och istället för filmkulisser så blev det soffan och sängen i det lilla kvartershuset där vi bodde.
Som tur är så stod det ett gäng dvdfilmer på hyllan. Jodå, Wallander!
Jag såg således min första Wallanderfilm på Wallanders hemmaplan i Ystad.
Lotta och Niclas sov gott under tiden som jag fick mig lite samtida kultur till livs.

Jag tycker att ni ska kika i Skånskan på söndagarna. Mikael Ankarvik och Charlotte Pehrson gör med små medel ett fantastiskt jobb.
Jag vill gärna också att ni läser Caroline Alesmarks underbara texter.
Jag lär få anledning att återkomma till Carolines, minst sagt, intressanta intervjuteknik någon gång längre fram.
Vi hörs vidare!

2 kommentarer:

  1. En sen kommentar till ett tidigare blogginlägg.. Jag tycker så mycket om ditt rep "Wormwood"! Fantastiska bilder, skrämmande och samtidigt vackra med fin helhet i storyn. Bra blogg f.ö. Kul att du skriver mycket och så bra.
    hils jennyleyman

    SvaraRadera